I inlägget nedanför kan ni se bilder på våra 6 pinnar samt deras individuella färg samt längdmässiga förändring. Under studien har vi haft 2 pinnar var som alla levt i liknande klimat. Deras respektive terrarier finns att se här. Den enda egentliga skillnaden har varit placeringen av terriariet. Carolinas och Madelenes pinnar stod i livfulla kök medan Lovisas pinnar stod i en lugn bokhylla. Hur deras aktivitet varierade med tanke på detta redogörs i detta experiment.

Det sägs att alla stora upptäckter görs av misstag och när Lovisas pinnar en dag började anta en färgförändring som gick åt ett väldigt mörkt håll blev vi alla konfunderade. Vad berodde denna plötsliga färgmässiga förändring på? Miljön var fortfarande densamma.

Det dröjde inte länge innan vi fick reda på att Lovisas mamma hade gått och sprutat vatten i pinnarnas terrarium regelbundet under dagen i cirka 3 veckors tid. Till följd av detta, ökade luftfuktigheten i terrariet drastiskt och pinnarna antog en mörkare färg. Luftfuktigheten i terrariumet låg någonstans mellan 80-100% under dessa 3 veckor. När vi jämförde alla pinnar för dokumentation såg vi även att Lovisas pinnar i genomsnitt var 1 cm längre än Carolinas pinnar och häpnadsväckande 1,8 cm längre än Madelenes pinnar, trots samma ålder, föda och storlek på terrariet.

Carolinas pinnar hade å andra sidan en normal luftfuktighet på omkring 50-70% under hela uppväxten. Detta medförde att hennes pinnar fick en ljusgrön färg, väldigt lik miljön de levde i (se bilden nedanför där C1 är väl kamouflerad på persiljan). Madelenes pinnar levde däremot i ett klimat där luftfuktigheten var runt 40% och fick en ljusbrun färg, väldigt annorlunda från Lovisas pinnar men inte långt ifrån färgen Carolinas pinnar antog (se bilden nedanför där C1 och M2 sitter på persiljan). Madelenes pinnar blev även som vi nämnt, nästan hela 2 cm kortare än Lovisas pinnar och detta tror vi har sin förklaring i att ruggningen (då pinnarna ömsar skinn och växer sig större) stördes när Madelenes pinnar levde i ett torrt klimat. De sparade all energi och ruggade därför inte lika ofta som Lovisas pinnar då denna process är energikrävande. 



Det finns inga studier där det redogörs huruvida luftfuktigheten påverkar färgen på pinnarna men vi tror att detta kan vara en stor faktor bakom färgförändringen. Vi har en teori att detta, i naturen och rent evolutionärt sett kan ha att göra med att högre luftfuktighet gör att trädstammar blir mörkare. Pinnarna förändrar i samband med detta sin färg åt det mörkare hållet för att kamouflera sig bättre.

Även ruggningen påskyndas när luftfuktigheten stiger och pinnarna växter sig därmed större med snabbare hastighet. Detta tror vi är nödvändigt då en regnperiod innebär växlande väderförhållanden och därför får pinnarna, ju snabbare dem når fullvuxen ålder, ett bättre skydd. Vad gäller könsmogenhet märkte vi bland våra pinnar att de pinnar som blev könsmogna först och började lägga ägg var Carolinas pinnar, som levde i en normal luftfuktighet. Vår teori angående detta är att Carolinas pinnar lade hundratals ägg eftersom att de (troligtvis) förberedde sig på en inkommande regnperiod och därmed ville lägga så många ägg som möjligt för att deras avkomma, de små nymferna, skulle födas under regnperioden (då födseln underlättas av hög luftfuktighet) och så många som möjligt skulle nå fullvuxen ålder under regnperioden för att vara i överskott under den nästkommande torkan (då trädstammarna återfår sin ljusare färg) och inte dö ut helt med tanke på den mörka färgen de antog under regnperioden. Carausius Morosus kommer ursprungligen från Indien och det faktum att landet har ett klimat med utpräglad regntid och torrtid stödjer denna teori. (1)

Här ser vi L1 och C1 bredvid varandra, på bilden har de båda pinnarna en ruggning kvar och L1 (den mörkare pinnen på bilden) ruggade nästkommande dag och växte sig därmed ännu större. Längmässigt skiljer det sig 0.3 cm mellan pinnarna på bilden (en mer utförlig tabell finns här).

 

Denna upptäckt; att luftfuktigheten skulle ha något att göra med pinnarnas färg har givetvis gjort oss väldigt nyfikna. Därför har vi delat in våra nymfer i 3 olika terrariet med 3 olika luftfuktigheter men med en annars identisk miljö. I varje terrarium finns 4 nymfer och dessa är födda 14/1, 17/1 samt 19/1. Experimentet påbörjades den 20 januari och kommer att fortgå i ungefär 6 veckor framåt och då vi hoppas att se en skillnad vad gäller färgen hos våra pinnar.



Luftfuktigheten regleras dels genom snusdosor som fyllts med blöta bomullspads i terrariet HÖG och MEDEL och dels genom traditionell sprayning med vattenflaska cirka 3 gånger om dagen. I terrariet LÅG sprayas pinnarna och persiljan ungefär var fjärde dag för att behålla en luftfuktighet på under 40%.








Källor:
1- Nationalencyklopedin (www.ne.se) 31/1-10 sökord: Indien