De huvudsakliga källorna vi har använt oss av är Naturhistoriska riksmuseets hemsida och Wikipedia. Det finns inte speciellt mycket undersökningar och fakta specifikt om vandrande pinnar utan vi har för det mesta utgått från fakta om insekter och deras fysiologi i allmänhet.

Enligt tendenskriteriet är Wikipedia inte en tillförlitlig källa då det inte står vem det är som har skrivit artikeln. Vi kan inte veta vad denna eller dessa personers har för avsikter eller dennes yrke, ålder, avsikter etc. Denna kan ha haft för avsikt att skapa en förvrängd eller falsk bild utav faktan och kanske denne p.g.a. eget misstycke? Detta gäller även Naturhistoriska riksmuseets hemsida, vi vet bara vem det är som har skrivit artikeln.

Wikpedia är även enligt beroendekriteriet en mycket otillförlitlig källa, då denne som har skrivit artikeln har fått sin information någonstans ifrån även då detta inte alltid anges. Beroendet utav andra källor är då stort eftersom att Wikipedia i huvudsak bygger på information ifrån andra källor. Naturhistoriska riksmuseet bygger även på andra källor som har fått sin fakta ifrån någon annan källa. Med andra ord har faktan gått i flera led, vilket leder till att tillförlitligheten minskar varje gång en ny person använder sig av faktan vilket i det långa loppet kan leda till stora förändringar rent faktamässigt.

Vi kan inte riktigt veta när ifrån studierna som all fakta kommer ifrån verkligen har gjorts. Vi kan dock vara rätt säkra på att det inte är hundra år sedan då studierna allra oftast är skriva inom loppet av fem till tio år. Arten vi studerar har med andra ord inte hunnit genomgå några märkbara fysiologiska förändringar. Vi kan alltså utgå från att artbeskrivningen om Carusius Morosus stämmer även då det gått en tid sedan studierna gjordes. Vi kan med andra ord lita på att när det står att arten omkring 10 centimeter långa så är detta det ungefärliga måttet som vi bör förvänta oss. 

Wikipedia är utifrån äkthetskriteriet en mycket opålitlig källa då man inte får veta vem det är som har skrivit artikeln, vi vet alltså inte om denna person är vad denne utger sig för att vara. Däremot har Naturhistoriska riksmuseet en forskare som är pressansvarig. Han utger sig för att vara vetenskapskomminikatör och som vetenskapskommnikatör ser han till att all forskning kommer ut till allmänheten. Då han är vetenskapsman kan det vara så att han tycker det är vetenskap att t.ex. avlägsna extrimiteter vilket kanske hade givit ett helt annat resultat om han istället hade iaktagitt när en extrimitet hade avlägsnats naturligt. Detta kan vi med andra ord inte veta - han kan alltså ha vinklat det han har skrivit till hans egen fördel för att få det att låta som ett bättre resultat.

Vi kan utifrån detta dra slutsatsen att den mest tillförlitliga källan vi har använt oss av är Naturhistoriska riksmuseets hemsida.