Mätning av pinnar den 21 januari:

L1 = 8,3 cm

L2= 8,2 cm

C1= 7,3 cm

C2= 7,9 cm

M1 = 6,7 cm

M2 = 6,5 cm


Bilder från den 21 januari

C2 & M1




C1 & L1



L2


M2



Mätning av pinnar 21/12


L1= 7,6 cm
 
L2= 7,5 cm
 
C1= 7,3 cm
 
C2= 7,2 cm
 
M1= 6,3 cm

M2= 6,2 cm


Bilder från 21/12

Topsen är ca 7,3 cm lång


C1


C1


C2 & L1



L1



L1 & C1



M1



M1 & M2



M1



M2 & C2


Det kan vara svårt att se den egentliga färgen på pinnarna då kamerans blixt och ljus har påverkat bilderna väldigt mycket. Därför kommer vi att visa var varje pinne befinner sig på en färgskala.  

Vi kommer att publicera en sammanställning av deras färgförändring samt tillväxt under 3 månader (från december till februari) efter nästa mätning (den 21/2).  

Den 21/12 flyttade samtliga pinnar in i Carolinas stora terrarium efter att all sand med ägg bytts ut. Innan pinnarna flyttade in i sitt gemensamma (tillfälliga) terrarium fotades dem och noggranna anteckningar fördes över deras färg samt längd. När 3 veckor fortskridigt skall pinnarna återigen fotas och mätas innan dom återgår till sina egna hem igen.

Detta experiment gör vi för att undersöka om M1, M2 samt L1, L2 ändrar färg samt längd när de införs i ett ny miljö som skiljer sig såväl färg samt storleksmässigt från miljön som de tillbringat sina liv i hittils. Enligt teorin bör pinnarna varken genomgå några större färg eller längdmässiga förändringar då de enbart har 1 eller 2 ruggningar kvar tills fullvuxen ålder.

Hur pinnarna varierade i färg samt storlek innan sammanslagningen kommer vi att redogöra för i ett separat inlägg. I samband med detta kommer det även postas bilder efter dessa 3 veckor tillsammans.

Hej!
Ända sedan vi fick pinnarna har Lovisas två vandrande pinnar varit i princip lika stora. Så var även fallet när självstympningen inträffade hos en av dem (15/11). Men sedan dess har den skadade pinnen växt väldigt mycket, så idag är denna pinne  mer än DUBBELT SÅ STOR som den andra. De är ungefär 4 respektive 8 cm.

Här är en bild på den skadade, stora pinnen som förövrigt inte verkar ha några som helst problem med sin skadade extremitet längre. Denna pinne är ca 8 cm:       


Den andra pinnen som är ca 4 cm:




BILDERNA ÄR INTE SKALENLIGA!

TEXT OCH BILDER: LOVISA JANGENSTÅL

Pinnarna i kollaget nedanför är Carolina's två yngsta vandrande pinnar. Bilderna är tagna med ungefär 2 timmars mellanrum.

För tydligare version klicka här:

- Klockan 06:05; när solen ännu inte hunnit gå upp hängde pinnarna som den översta bilden
skildrar, dvs. med utfällda ben. 

- Klockan 08:10 hade det hunnit ljusna ute och pinnarna demonstrerade exemplariskt försvarsmekanismen "skyddande likhet" eller mer specifikt "fejkdöd" genom att fälla ihop benen längst med kroppen.



TEXT OCH BILDER: Carolina Surowiak

Lovisas vandrande pinne förlorade en extremitet den 15/11. Vår hypotes är att det var för att extremiteten var skadad, då djuret inte utsattes för något hot. Det första djuret gjorde efter det inträffade var att med stor möda söka sig till en bekväm plats. När pinnen förflyttade sig till denna plats bekräftades teorin att djuret förflyttar sig mycket långsammare med en förlorad extremitet. På denna plats (ett blad) har insekten befunnit sig i tre dagar (ända sedan självstympningen). Vi tror att anledningen till att den inte förflyttat sig är dels att det krävs energi för att återbilda ett bihang (enligt teorin) samt att den har svårt att röra sig (vilket dokumenterats).

Här är en något otydlig bild på pinnen som förlorat en extremitet:
  


Jämför detta med en bild på den andra insekten:

Klockan 23.00 den 17/11 saknades extremiteten helt!
Morgonen därpå, klockan 08.00 den 18/11 hade pinnen ruggat, och därmed vuxit och återbildat bihanget (dock något smalare och kortare än övriga extremiteter)! Denna ruggning har gått förhållandevis fort (max 9 timmar), jämfört med Carolinas vandrande pinne, där det tog runt 4 dygn.

Såhär såg pinnen ut morgonen därpå! Hoppas ni kan se den återbildade extremiteten som pilen visar! Observera att det nya bihanget är ljusgrönt, inte alls som insektens lite ljusbruna färg som smälter ganska bra in i lövet. Eventuell orsak till detta kommer att presenteras med kommande experiment.


Anledningen till att bilderna på denna individ är ganska otydliga är att den befinner sig på en plats som är svår att fotografera och jag vill inte flytta för att inte störa återhämtningen. Pinnen kommer inte heller delta i några experiment under återhämtningstiden.

TEXT OCH BILDER: Lovisa Jangenstål

Den senaste tiden har det inte varit speciellt svårt att upptäcka mina vandrande pinnar i deras terrarium - trots deras välkamouflerade yttre. Jag tror att ju längre tiden fortskrider, ju snabbare lyckas man med identifieringen av pinnarna trots en verklighetstrogen miljö med såväl kvistar som löv där pinnarna lyckas smälta in väldigt väl. Man lär sig dock efter en viss tid vilka utmärkande detaljer man skall titta efter och på vilka platser i terrariumet pinnarna oftast vistas.

Idag upptäckte jag dock att två pinnar saknades - ingenstans lyckades jag få syn på dem. För ett ögonblick trodde jag att de hade rymt men när jag öppnade det lilla locket som det större "taket" på terrariumet är försett med, möttes jag av denna syn;

Pinnen överst är den "äldre pinnen" och den undre är den ena av de två "yngre pinnarna".


Nu ser vi tydligt hur deras färger skiljer sig åt trots att de lever i samma miljö. Förklaringen till detta ligger som sagt i att den större pinnen växte upp i en annan miljö än de 2 små pinnarna. Antagligen var denna miljö mörkare som resulterade i att pinnen utvecklade ett pigment som gjorde det möjligt för pinnen att "smälta in" i den mörka omgivningen. Vi kommer att fördjupa oss kring just "skyddande färg" i ett experiment med bifogad teoridel samt slutsatser i ett separat inlägg som kommer att publiceras i bloggen i slutet på veckan.


Färgerna skiljer sig åt men den yngsta pinnens längd blir mer och mer jämförbar med den större pinnen. Det är fascinerande med vilken hastighet de yngre pinnarna växer, i synnerhet längdmässigt. Den större pinnens pinnens längd har varit oförändrad sedan 2 månader tillbaka vilket gör att vi kan dra slutsatsen att den är fullvuxen. Artens ungefärliga längd vid fullvuxen ålder uppskattas vara 8-10 cm.


Nu en snabb återkoppling till vad bilderna egentligen skildrar. Den första tanke som slog mig var att mina pinnar är i full gång med att para sig - wow, detta ögonblick måste förevigas med ett par bilder! Inte långt därefter slog nästa tanke mig: Jungfrufödsel (partenogenes) är det absolut vanligaste bland pinnar av arten Carausius morosus och att det är extremt sällan som reproduktion mellan hane och hona påträffas i fångenskap. Detta av den enkla anledningen att hanar är väldigt ovanliga i fångenskap. I vilt tillstånd däremot, i till exempel Indien är hanarna betydligt vanligare och där är dessa fullt delaktiga i reproduktionsprocessen. Detta är vid närmare eftertanke inte speciellt konstigt; en avkomma som tillkommit genom partenogenes har exakt samma genuppsättning som sin moder och blir därför alltid en hona. Detta leder oss till följande slutsats: Om arten över tid skulle förlora genetisk variation dvs. utan en normal sexuell fortplantning skulle detta leda till ett avstannande gällandes artens anpassning samt utveckling; därför är reproduktionen mellan en hane och hona av yttersta vikt för arten då olika kombinationer av genuppsättningar sker. Detta leder till att en viss procent avkomma blir bättre anpassade till den rådande miljön vilket på sikt kommer att gynna deras överlevnad samt förmåga att uppnå reproduktiv ålder och föra vidare de gynnsamma genetiska egenskaperna.

Med detta sagt; tror jag inte att bilderna skildrar någon pågående reproduktionsprocess, vilket jag kan tycka är lite synd. Något som däremot är oerhört kul är att skillnaden i färg, längd samt omfång framgår väldigt tydligt av dessa bilder.

Text samt bilder: Carolina Surowiak

Källor:
1. http://sv.wikipedia.org/wiki/Partenogenes ( 17/11 kl. 19.12 )
2. http://wiki.xiaoyaozi.com/sv/Vandrande_pinnar.htm (17/11 kl. 19.33)

Här kommer ett par bilder på hur Madelenes pinnar bor!



 Detta är pinnarnas terrarium. Likt Lovisas terrarium är locket försett med lufthål där pinnarna tycker om att hänga upp och ned.



Terrariet sett uppifrån och från sidan. Man kan även skymta en av pinnarna på persiljan. Jag har som man kan se - varken någon sand eller tidningspapper i botten på mitt terrarium. Däremot har jag inrett terrariet med pinnar från björkträd, persilja samt salladsblad. Jag har även lagt ner blöta bomullspaddar så pinnarna skall få tillgång till fukt. Har även märkt att de ofta "dricker" från dessa. Innan jag hade bommulspads hos pinnarna använde jag mig av en blomspruta med vatten som gav pinnarna direkt fukt.

Mina pinnar har växt en hel del sedan jag fick hem dem. Har dock bara lagt märke till att en av dem har ömsat skinn då jag hittade skinnet på botten av terrariet.

Här kommer bilderna på hur Lovisas vandrande pinnar lever:


Terrariet som är ca 11 x 16 x 20 cm stort:

Locket är försett med lufthål:



Terrariet är inrett med kvistar (av lövträd), obesprutad sallad och persilja samt sand i botten. 
Även fuktade bommulspads (dock ej på bilden) Givetvis har jag sköljt av kvistarna, salladen och persiljan innan det placerades i terrariet. 


Närbild på pinnarna: 

Från början var den ena vandrande pinnen betydligt större än den andra, men nu är de i princip lika stora.
Ömsat skinn har de också gjort två gånger, men det gick snabbt för dem så jag såg det aldrig, 
hittade bara skinnet. Därför vet jag inte om det ömsat en gång var eller om det bara är en av pinnarna som ömsat skinn (då den mindre vuxit väldigt mycket).  
  

Här kommer ett par bilder på Carolina's vandrande pinnar samt terrariumet de bor i.

Den ena vandrande pinnen:


Närbild:


Den andra vandrande pinnen som för tillfället håller på att ömsa skinn för att kunna växa sig ännu större. Bilden togs igår den 8/11 och då hade pinnen hängt på detta sätt i två dagar. Idag har den förflyttat sig i terrariumet men skinnet hänger fortfarande kvar:


I detta terrarium bor pinnarna. Terrariumet är inrett med; ett lock som har följt med från burken de satt i när de endast var någon cm långa eftersom att detta lock var och är fortfarande väldigt populärt att klättra på, hallonkvistar, hallonblad, persilja, sand samt fuktade bomullspads. Om du är riktigt uppmärksam kan du få syn på en ganska stor vandrande pinne i terrariumet här nedanför:



Lyckades du få syn på pinnen?


Närbild på den stora pinnen. Anledningen till varför denna pinne delar terrarium med de 2 små pinnarna är eftersom att när min mamma köpte sand till mina små pinnar visade det sig att kvinnan i butiken även lagt ned en stor vandrande pinne. Denna pinne fick detta terrarium och eftersom att terrariet inte var helt rymningssäkert har de två små pinnarna inte fått flytta in där förrän förra veckan då jag ansåg att de hade växt sig tillräckligt stora för att inte lyckas rymma genom de ganska stora lufthålen som finns i locket: