Detta experiment utfördes mellan 16/11 till 20/11.

BAKGRUND:

Vi skall studera och jämföra våra 6 yngre pinnars färger samt se om den fullvuxna pinnens färg (som flyttade in i Carolinas terrarium) har genomgått en färgförändring pga den gröna miljön eller om färgen enligt teorin förblir brun då pinnen är fullvuxen och genomgått 6 ruggningar. 
Pinnarnas terrarium befinner sig på olika platser; Madelenes och Carolinas terrarium är placerat i ett välbesökt kök medan Lovisas terrarium står i en avskild bokhylla. 

SYFTE:

Syftet med experimentet är att undersöka om pinnarna medvetet söker sig till miljöer där de kamoufleras samt bekräfta teorin huruvida miljön kan påverka individuella fysiologiska färgförändringar hos arten.  
Vidare kommer vi att beröra hur pinnarna påverkas av yttre sinnesintryck för att återge en bättre helhetsbild av deras beteende.

HYPOTES:

Innan vi fick pinnarna var vi pålästa kring artens färgmässiga förändringsprocess; vår hypotes lyder därför: Deras färg är en återspegling av miljön de lever i de 6 ruggningarna. Vi tror att pinnarna söker sig till miljöer som kamouflerar dem väl men vi tror även att pinnarna vill gömma sig för ljus - och rörelseintryck samt de vibrationer som uppstår i marken av mänsklig rörelseaktivitet. 

TEORI:

Kamouflage kan användas och skådas ur två olika synvinklar. Dels ur ett potentiellt bytesdjurs perspektiv där det verkar skyddande och därför minimerar risken för upptäckt vilket gynnar bytesdjuret. Dels ur ett rovdjurs perspektiv där rovdjuret gynnas och bytet missgynnas eftersom att rovdjuret smälter in i miljön och kan därigenom först närma sig bytet innan den väljer att gå till angrepp. Kamouflage handlar kortfattat om att en individ/art har en färg eller ett specifikt mönster som tack vare sin adaption till miljön gynnar individen/arten och kan ses som fördelaktig för individens/artens vidare överlevnad.

Det förekommer djur som har ett så kallat aktivt kamouflage vilket innebär att djuret vid behov kan anpassa sin färg till den färg som råder i den omgivande miljön. Vi känner till att arten Carausius morosus kan ändra sina pigment för att smälta in i omgivningen. Detta sker under perioden då nymferna utvecklas till vuxna pinnar; de växer sig större genom att klättra ur sina skinn samtidigt som de hänger upp och ned. Detta kallas för ruggning eller Ecdysis och inträffar vanligen fem eller sex gånger innan nymferna når fullvuxen ålder. När pinnen nyligen ömsat skinn är den mjuk och har en svag nyans av sin tidigare färg. Allt eftersom ändras denna färg då dess pigmentering anpassas till de färger som dominerar i den miljö som pinnen lever i. När pinnen når fullvuxen ålder är dess färg anpassad till miljön som den präglats av under sin uppväxt. Har pinnen växt upp i en mörk miljö med många bruna inslag kommer pinnen troligtvis att vara mörkare i färgen än en pinne som vuxit upp i en grön miljö med mycket färgstarka inslag.

Ändrar man miljön hos pinnarna innan de hunnit nå fullvuxen ålder kommer dessa att anpassa sin pigmentering efter den rådande miljön och dess nya färger. Placerar man en fullvuxen pinne i en ny miljö där majoriteten av färgerna skiljer sig från dess egna kommer pinnens färg inte påverkas nämnvärt utav detta vilket leder till att pinnens chanser för överlevnad i naturen minskar drastiskt eftersom att färgerna är ett resultat av en adaption till en specifik miljö; förändrar vi denna miljö fungerar inte pinnens färger längre som ett skyddande kamouflage utan gör snarare pinnen synlig och utsatt för predatorer.  

Carausius Morosus färg kan påverkas av olika miljöfaktorer. Carausius har celler som innehåller orange, röda, gula samt gröna färgpigment men även varierande mängder av det bruna pigmentet. Miljön kan bidra till en märkbar färgförändring under ruggningen och även hög luftfuktighet orsakar mörkare färg och omvänt ger torr luft en ljusare nyans.

METOD:

1. Dokumentera vart pinnarna helst befinner sig i terrariet under dagtid och nattetid. Har det någon koppling till deras färg - befinner de sig på platser där de kamouflerar sig väl?
Flytta dem till en plats där de inte kamouflerar sig och dokumentera om de flyttar sig till en plats där de kamouflerar sig. Hur lång tid tar förflyttningen i sådana fall? 

2. Notera eventuell skillnad i aktivitet under kvälls/nattetid jämfört med antal förflyttningar under dagtid. Sker förflyttningen oftare under kvälls/nattetid?
Placera terrariumet på en livlig och välbesökt plats (ex. köket) under ett par dagar och flytta det sedan till en avskild, lugn plats. Märker du någon förändring gällandes pinnarnas förflyttning/övriga beteende?

3. Märker du att pinnarnas aktivitet under kvällstid minskar vid inverkan av en starkare ljuskälla?  


RESULTAT:

Lovisas pinnar förflyttar sig ett par gånger per dag, de vistas även på platser där de är väl synliga, både nattetid samt dagtid. Dessa platser har ingen direkt färgkoppling till deras kamouflage.
Deras aktivitet ökar desto närmare kvällen infinner sig. 

Carolinas och Madelenes förflyttar sig ytterst sällan dagtid, ca en 1 gång per dag. Deras aktivitet ökar markant nattetid. Platsen de befinner sig på dagtid kamouflerar dem nödvändigtvis inte; men skyddar dem från såväl ljusintryck som rörelseintryck.


DISKUSSION:

Teorin säger att artens färg kan bero på olika miljöfaktorer och vi har dokumenterat att Carolinas äldre vandrande pinne har en mörkare färg än övriga individer. Vi tror att det beror på djurets uppväxtmiljö, vilken vi inte har någon kännedom om. Vi vet inte heller om färgen blir mörkare med åldern, men teorin säger att hög luftfuktighet ger mörkare färg. Därför kan denna insekt ha haft än högre luftfuktighet i sin uppväxtmiljö; men vi kan inte dra några slutsatser om det är ålder eller uppväxtmiljö som påverkat förrän övriga insekter är fullvuxna. Vi kommer att följa upp detta vecka 6 (återfinns under kategorin PROJEKTPLAN) och jämföra pinnarnas färger då de nått fullvuxen ålder.

Ingen av oss fick resultatet att val av plats hade någon koppling till deras färg. Det tyder på att åtminstone vår population av pinnar inte är "medvetna" om sin färg och kan inte söka sig till en mer fördelaktig plats rent färgmässigt. Förmodligen är det så att det finns en automatisk mekanism som förändrar färgen på dem vid ruggningen utan att de själva är ”medvetna” om hur de smälter in i omgivningen. Däremot har vi märkt att pinnarna försöker göra sig osynliga på andra sätt genom att ta sig in i skuggan och ”frysa” sin ställning.

Vi har dokumenterat att alla pinnarna blir mer aktiva under natten, vilket stämmer överens med teorin att de är nattdjur. Det kan bero på att det är en evolutionär skyddsmekanism som i deras naturliga miljö skyddar dem från predatorer. Detta gör upptäckten av dem svårare. 

Lovisas vandrande pinnar står på en lugnare plats än övriga pinnar, och var även mer aktiva under dagtid. Detta faktum kan tyda på att de gömmer sig för eventuella faror i en miljö de finner otrygg, medan de i en trygg miljö känner att de kan förflytta sig fler gånger. Vi har dock ingen direkt teori bakom detta. Carolinas och Madelenes insekter får troligen fler sinnesintryck under dagtid då de står på en central och välbesökt plats; vibrationer i marken, rörelseintryck, eventuella hörselintryck och ljusintryck kan vara förklaringen till deras passivitet. Vi kommer att studera olika sinnesintryck i ett kommande experiment, då det inte finns någon fakta som är av nytta rörandes detta ämne. Under nattetid är sinnesintrycken få vilket medför ökad aktivitet men detta kan även bero på deras naturliga dygnsrytm.

Evolutionärt sett var det troligen så att individer som kamouflerade sig bäst när de utsattes för olika sinnesintryck överlevde, det vill säga när rovdjur kom. I samband med detta har troligtvis deras dygnsrytm anpassats/utvecklats.

SLUTSATSER:

Vad kan vi dra för slutsatser utifrån detta experiment? Den teori som bekräftats är att vandrande pinnar är mer aktiva under nattetid, därför kan vi styrka giltigheten av denna teori. De faktum att pinnarna är mer aktiva nattetid har även dokumenterats under lång tid (8 veckor) - därför anser vi att vi har tillräckligt mycket underlag för att dra denna slutsats. Orsaken bakom detta är däremot mer komplex och beror av flera faktorer och detta kommer vi att undersöka i experiment 2 under vecka 3. Det enda de tycks kunna välja är att undvika ljus och komma in i skuggan. Natten för dem är en form av skygga med avsaknad av ljus som gör att de vågar vara mer aktiva. En av förklaringarna att Lovisas insekter verkar vara aktiva på dagen bör vara att de står på en mörkare plats än övrigas pinnar (andra sinnen som kan förklara denna skillnad kommer att prövas i senare försök.) Att deras kroppsfärg ändrar sig efter underlaget tycks helt vara en icke medveten process utan bör vara en sekundär anpassning efter en förflyttning från en kulör till en annan vid ruggningen. En automatisk fysiologisk anpassning som även denna kommer att testas i senare försök.  

Källor: 

1. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kamouflage (15/11 kl. 21.23)
2. http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://en.wikipedia.org/wiki/Phasmatodea&ei=zEwAS5njEM7wQbq1ITLDw&sa=X&oi=translate&ct=
result&resnum=6&ved=0CCYQ7gEwBQ&prev=/search%3Fq%3Dcamouflage%2Blaboratory%2Bsticks%26hl%3Dsv%26rlz%3D1R2ADFA_svSE342 (15/11 kl. 21.35)
3. http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/insekterochspindeldjur/
ovrigainsekter/vandrandepinnar.168.html (15/11 kl. 21.54)
4. http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://wapedia.mobi/en/
Stick_Insect&ei=vWQAS_icJYXpQbQhdCiDQ&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=5&ved
=0CBwQ7gEwBA&prev=/search%3Fq%3Dlaboratory%2Bsticks%2Beggs%2Bcamouflage%
26hl%3Dsv%26rlz%3D1W1ADFA_sv%26sa%3DX  (15/11 kl. 19.28)