ANATOMI

Insektens kropp kan delas in i tre delar: huvud (caput), mellankropp (thorax) och bakkropp (abdomen). (Douwes, Hall, Hansson & Sandall 2004 s. 8-12)
 



(The University of Arizona 14/1-10 (Elektronisk))


HUVUD

Huvudet är insekternas mat- och känselcenter. Det delas in i tre delar; ögon, antenner samt mun. (Douwes, Hall, Hansson & Sandall 2004 s. 8-12)

(Distwall 15/1-10 (Elektronisk))

ANTENNER

Antennerna är insekternas primära känsel- och luktorgan. De hjälper dem att få information om deras omgivning. Antennerna är placerade mellan ögonen på pannan. Ju större yta antenner ju mer utspädda dofter de kan upptäcka. (15)

De tre grundläggande segmenten för insekters antenner kallas scape, pedicel och flagellum. Den sistnämna delen omfattar många mindre enheter som kallas flagellomer.

Muskler finns endast i de två första segmenten, scape och pedicel. Scape-delen är omgiven av membran fästa i huvudet. Det ger en egen punkt kallad anteniffer, vilket gör att insekten kan röra på antennen.

Antalet flagellomer kan variera kraftigt. Riktiga flagellomer har en membranvävnad mellan sig, men hos många primitiva insekter är flagellumet endast sammansatt av små så kallade anulli, detta är alltså inte riktiga flagellomer. (Ramel, G. 15/1-10 (Elektronisk)) 
 Våra bedömningar är att vandrande pinnar inte har riktiga flagellomer, utan anulli då deras antenner saknar denna membranvävnad (se bild nedan)

(University of Sidney 15/1-10 (Elektronisk)) 

Receptorer på antennen binder till luktmolekyler. Neuronerna som har dessa receptorer sänder aktionspotentialer till de axoner som befinner sig i ”antennloben” i hjärnan. Därifrån kopplar neuronerna i antennloben till så kallade ”mushroom bodies” i hjärnan, där lukten identifieras.  

De flesta insekter kommunicerar med hjälp av lukt- eller kemoreceptorer. Till skillnad från människan, som koncentrerar all luktsinnet på ett enda ställe, har de sensoriska organ spridda över hela sin kropp. Dock finns det en koncentration av dessa kemoreceptorer i antennerna. (Ramel, G. 15/1-10 (Elektronisk))

ÖGON

Det mesta av ljusintaget sker med hjälp av ögonen. Eventuellt kan en del ljus även tas upp genom deras ytterhud. (Ramel, G. 15/1-10 (Elektronisk))

Vandrande pinnar har en typ av ögon som kallas fasettögon. Fasettögon är ett synorgan som byggs upp av ett stort antal likartade delögon, ommatidier. Varje delöga har en ljusbrytande lins, vars yta bildar själva fasetten. Djupare in i delögat ligger syncellerna (fotoreceptorerna). Fasettögonen vidarebefordrar en sammanhängande bild, precis som för oss människor, till det centrala nervsystemet. Bilden är alltså inte mosaikartad, men synskärpan är betydligt sämre än hos oss människor.  Med dessa ögon kan insekterna uppfatta häftiga rörelser, till skillnad mot de enkla punktögonen som är bättre på att uppfatta stilla objekt på kortare avstånd. (Landin, B.O. 1967 s.3-20)

 
(The University of Queensland 1998 (Elektronisk))



(Ramel, G. 15/1-10 (Elektronisk))


MUNNEN



(ThinkQuest Library 16/1-10 (Elektronisk))


De grundläggande delarna i insektens mun är labrum, mandibles, maxillae, labium och hypopharynx (tunga).

Nedan är följande delar i ordning där den första bilden är labrum.

Labrum är normalt sett en enkel struktur, som kan liknas vid insektens överläpp.

Mandiblerna kan tillsammans med maxillae liknas vid våra käkar och, men de rör sig transversellt från sida till sida istället för vertikalt.  

Labium har en funktion liknande vår underläpp. (Ramel, G. 15/1-10 (Elektronisk))


MELLANKROPP

 
(Göransson, G. & Carlberg, U 2001 (Elektronisk))

Mellankroppen (thorax) är huvudmotorn i insektens kropp. Den består av tre segment som är mer eller mindre fastbundna; prothorax, mesothorax och metathorax. (Ramel, G. 15/1-10 (Elektronisk))

Varje segment täcks av flera plattor förenade med sömmar, en på ryggen (notum), en på buken (sternum) samt en på vardera sidan (pleurae). (Carlberg, U. 17/1-10 (Elektronisk))

Det främre benparet sitter på prothorax. På mesothorax sitter det mellersta benparet och på metathorax sitter det bakersta benparet.
Där är även bakkroppen (abdomen) fäst. (Landin, B.O. 1967 s.3-20)


INSEKTENS BEN




(Göransson, G. & Carlberg, U 2001 (Elektronisk))


Benen är fästa i mellankroppen med hjälp av höften (coxa). Dess rörlighet uppnås genom lårringen (trochanter).

Efter lårringen följer större bensegment; lår (femur), skenben (tibia) samt ytterst foten (tars). Foten består av flera segment.
Benen är specialiserade efter insektens levnadssätt.  (Carlberg, U. 17/1-10 (Elektronisk))

BAKKROPP



(Borror, D., Tripplehorn, C. & Johnson, N. 1992 (Elektronisk)) 

Bakkroppen (abdomen) är fäst vid det sista mellankroppssegmentet (metathorax). Den är tydligt segmenterad (till skillnad från huvud och mellankropp) och består av 11 olika segment. (Ramel, G. 15/1-10 (Elektronisk))
Hos vandrande pinnar saknas extremiteter hos detta kroppsavsnitt. Bakkroppen innehåller bland annat insektens matspjälkningskanal, reproduktionsorgan, analspröt (cerci) och könsorgan.
På det näst sista segmentet mynnar könsorganen och på det sista tarmkanalen. (Carlberg, U. 17/1-10 (Elektronisk))


Källor:

Carlberg, Ulf (17/1-10) Insekters kroppsbyggnad. (Elektronisk) Naturhistoriska Riksmuseet
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur
/insekterochspindeldjur/insekterallmant/insekterskroppsbyggnad.1334.html

Douwes, Per, Hall, Ragnar, Hansson, Christer & Sandall, Åke (2004). Insekter- en fälthandbok. Stockholm: Interpublishing Stockholm

Landin, Bengt Olof (1967), Insekter 1. Stockholm: Natur & Kultur

Ramel, Gordon (15/1-10) The Insect Abdomen. (Elektronisk) The Earthlife Web
http://www.earthlife.net/insects/anat-abdomen.html

Ramel, Gordon (15/1-10) The Insect Head. (Elektronisk) The Earthlife Web 
http://www.earthlife.net/insects/anat-head.html

Ramel, Gordon (15/1-10) The Insect Thorax. (Elektronisk) The Earthlife Web
http://www.earthlife.net/insects/anat-thorax.html


Bilder: 

Borror, Donald, Tripplehorn, Charles. & Johnson, Norman. (1992) An Introduction to the Study of Insects. (Elektronisk)
Hardcourt College Publishers
http://www.sccs.swarthmore.edu/users/03/cweiss/bugs/bugbauplan-abdomen.jpg

Carlberg, Ulf & Göransson, Göte (2001) Insekters kroppsbyggnad. (Elektronisk)
Naturhistoriska Riksmuseet
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/insekterochspindeldjur´
/insekterallmant/insekterskroppsbyggnad.1334.html

College of Agricultire, The University of Arizona (14/1-10) (Elektronisk)
http://ag.arizona.edu/pubs/garden/mg/entomology/images/p5large.gif

Distwall (15/1-10) (Elektronisk) http://distwall.se/bs/insekt_02.jpg

Ramel, Gordon (15/1-10) The Insect Head. (Elektronisk) The Earthlife Web
 http://www.earthlife.net/insects/anat-head.html

The University of Queensland (1998) (Elektronisk)
http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Bilder/Wasp_eye.jpg

The University of Sidney (15/1-10) Morohology. (Elektronisk)
http://bugs.bio.usyd.edu.au/learning/resources/
Entomology/images/Topics/extMorphology/antennae_segments.jpg

ThinkQuest Library (16/1-10) (Elektronisk)
http://library.thinkquest.org/26153/marine/sketch/753b.jpg