Idag den 14 december öppnar vi bloggen för allmänheten. Ni är välkomna att komma med synpunkter, ideér på förändringar eller frågor i kommentarsfältet som finns för varje inlägg.

Till vänster i bloggen finns flertalet kategorier där ni bland annat finner bilder på våra vandrande pinnar, experiment, vår tidsplan med kommande experiment samt våra individuella loggböcker med reflektioner kring hur vi upplever studien och projektet; vilka svårigheter vi stöter på och hur samarbetet fungerar. Detta projekt pågår tills april/maj år 2010.

LOGGBOK DECEMBER

Våra inlägg i bloggen ökar i takt med att våra pinnar växer sig större -  mycket har hunnits med under dessa 2 månader som bloggen varit igång men det är en del arbete kvar tills vi kan låta pinnarna gå i pension. Sedan den senaste loggen har jag och mina gruppmedlemmar hunnit granska och revidera vår tidsplan ännu en gång. Vi valde att tidigt göra upp en preliminär tidsplan som sträckte sig flera veckor framöver men pga. olika förhinder har vissa experiment strykits helt medan andra specifierats och förtydligats i takt med att veckorna passerat. Vi har nu utfört vårt första experiment som sammanställts och publicerats här.

Källorna vi använt oss av hittils är främst Naturhistoriska Riksmuseets hemsida samt Wikipedia. Ett källkritiskt inlägg specifikt riktat mot dessa två källor återfinns här.

När det gäller samarbetet i gruppen strävar vi mot en rättvis arbetsfördelning. Alla ska känna sig delaktiga och bidra med kunskap som kan föra projektet vidare. I vanlig ordning publiceras våra inlägg först i ett utkast här i bloggen vilket medför att alla i gruppen läser inlägget och eventuellt kommer med ideér som gör att texten blir av högre kvalité. Därefter publiceras inlägget för allmän beskådning. Vidare går vi i samma klass vilket medför möjligheten för daglig kommunikation och därmed ett ständigt utbyte av tankar och ideér. 

Övriga samarbetet har fungerat utmärkt då vi är tre drivna, ambitiösa och arbetsvilliga tjejer som strävar mot ett och samma mål; ett genomtänkt och naturvetenskapligt projekt som bygger på flertalet studier, noggrann mätdata samt daglig observation av arten och dess beteende. Precis som mina gruppmedlemmar har skrivit i sina loggar så möts vi alltid halvvägs och avvisar aldrig ett förslag eller en idé. Istället pratar vi om förslaget, finner styrkor respektive brister och vid det här laget brukar vi oftast vara överrens om vi vill förverkliga visionen eller inte.

Något vi börjar med den 21 debember är att föra en noggrann statistik över pinnarnas färg samt längdförändring. Idag, den 14 debember hade vi ett handledarsamtal med Magnus Söderström där vi planerade upplägget rörandes den mätdata och experiment som kommer att sträcka sig fram till ungefär mars-april; då vi beräknar ha tillräckligt mycket kunskap och information för att kunna dra konkreta slutsatser kring arten. Handledarsamtalet gick väldigt bra och vi är alla överrens om att vi nu har ännu tydligare mål att sträva mot.

Till nästa logg skall vi arbeta med anatomin och publicera denna i bloggen vecka 3. Veckan därpå planerar vi att genomföra vårt andra experiment som i huvudsak kommer att beröra artens sinnen och övriga fysiologiska aspekter som inverkar på artens beteende. Detta är ett efterlängtat experiment som förhoppningsvis kommer att utreda en del frågeställningar som ännu är obesvarade pga. att vi inte funnit tillräckligt många tillförlitliga källor att basera våra slutsatser och resonemang kring.

LOGGBOK DECEMBER

Sedan den senaste loggboken har vi reviderat vår tidsplan så att den är möjlig att följa. Vi har planerat in experiment och satt upp egna deadlines för oss själva, så att vi får en rimlig arbetsbörda. Vi har även gjort ändrat våra planerade experiment. 

En annan viktig händelse är att vi har genomfört det första experimentet och skrivit en sammanställning av detta.

Vi har även arbetat med fakta om insekters anatomi och kommit igång med att uppdatera bloggen regelbundet.

Det mesta har vi gjort tillsammans, vi försöker ha regelbundna projektmöten; möten där vi exempelvis har reviderat tidsplanen och sammanställt det första experimentet. Vi ser alltid till att alla är delaktiga i det som publiceras på bloggenJag är nöjd med min insats hittills och ser alltid till att jag är delaktig i det som publiceras på bloggen. Det vi kunde gjort annorlunda är att vi kunde ha fört bättre statistik över pinnarna, som tillväxt och färg tillexempel. Vi ska börja med detta nu och i dagarna ha ett projektmöte där vi planerar vad det är för något vi skall föra statistik på, hur och hur ofta. Detta för att det är viktigt att alla gör likadant så att vi kan jämföra våra resultat.

Källorna vi har använt hittills är i huvudsak Naturhistoriska Riksmuseets hemsida samt Wikipedia. Wikipedia är en källa jag försöker undvika och endast använder i absolut nödfall. Naturhistoriska riksmuseets hemsida är mer tillförlitlig (se källkritiskt inlägg). Tyvärr är det väldigt svårt att finna källor med fakta om vandrande pinnar och det lilla som finns är ofta på privatpersoners bloggar. Valet av källa står ofta mellan dessa bloggar och Wikipedia i brist på annat, och där föredrar jag Wikipedia. Innehållet där kan ändå redigeras av personer som anser att informationen är fel, vilket inte går att göra på privatpersoners bloggar. Vi försöker därför använda oss av allmän information om insekter i de områden där informationen om just vandrande pinnar är knapphändig. Därför kommer anatomin som publiceras vecka 4 att bygga på information om insekters anatomi, eftersom att vi inte finner någon som helst fakta om vandrande pinnars anatomi.

Det stora problemet som uppstått under projektets gång har egentligen varit att de planerade experimenten inte varit tillräckligt genomtänkta och att tidsplanen inte varit rimlig. Det vi gjorde då var att vi samlade oss till flera projektmöten och löste problemen tillsammans; vi reviderade tidsplanen och gjorde experiment som är genomförbara. Anledningen till att det gick så enkelt är att nu när vi väl kommit igång med projektet så vet vi vad som är genomförbart. Samtidigt växte nya experimentidéer fram under arbetets gång. 

Samarbetet i gruppen går faktiskt över förväntan. Jag trodde att det skulle bli en del konflikter i arbetet, men som tur är har vi helt sluppit undan större konflikter. Anledningen till detta är nog att alla har samma mål med projektet samtidigt som vi kompletterar varandra på ett bra sätt. Det som är en persons styrka är en annans svaghet, vilket leder till givande diskussioner och att vi drivs framåt i arbetet och vi har alla olika synvinklar på saker och ting. Vi är alla personer som undviker bråk med varandra. Om vi har olika meningar i en fråga så lyssnar vi på varandras åsikter och försöker tillsammans komma fram till den ultimata lösningen. Det är något som är bra med att vi är tre i projektet; om två personer har delade meningar i en fråga kommer en tredje part med en annan synvinkel och vi försöker finna en lösning som passar alla, utan konflikter. Vi försöker även att ge varandra både positiv och negativ feedback inom gruppen, och alla vet feedbackens syfte är att få oss att utvecklas och nå ett så bra resultat som möjligt.

Jag försöker alltid ta till mig av feedback jag får, och ser detta som något positivt och som ger mig chansen att utvecklas. Nu kan jag inte komma på någon speciell situation, men vi berättar för varandra hela tiden om något var bra eller om något kan förbättras. Det är även bra i och med att vi har bloggen. Det kan också vara en positiv fördel med att öppna bloggen; då kan vi få feedback från andra människor, vilket hjälper oss i vårt arbete. 

I nuläget skall vi arbeta med anatomin för att kunna publicera den i vecka 4. Vi skall eventuellt förbättra de planerade experimenten och börja föra statistik över pinnarnas utveckling så att vi får mätdata att arbeta med.

Hej!
Ända sedan vi fick pinnarna har Lovisas två vandrande pinnar varit i princip lika stora. Så var även fallet när självstympningen inträffade hos en av dem (15/11). Men sedan dess har den skadade pinnen växt väldigt mycket, så idag är denna pinne  mer än DUBBELT SÅ STOR som den andra. De är ungefär 4 respektive 8 cm.

Här är en bild på den skadade, stora pinnen som förövrigt inte verkar ha några som helst problem med sin skadade extremitet längre. Denna pinne är ca 8 cm:       


Den andra pinnen som är ca 4 cm:




BILDERNA ÄR INTE SKALENLIGA!

TEXT OCH BILDER: LOVISA JANGENSTÅL

De huvudsakliga källorna vi har använt oss av är Naturhistoriska riksmuseets hemsida och Wikipedia. Det finns inte speciellt mycket undersökningar och fakta specifikt om vandrande pinnar utan vi har för det mesta utgått från fakta om insekter och deras fysiologi i allmänhet.

Enligt tendenskriteriet är Wikipedia inte en tillförlitlig källa då det inte står vem det är som har skrivit artikeln. Vi kan inte veta vad denna eller dessa personers har för avsikter eller dennes yrke, ålder, avsikter etc. Denna kan ha haft för avsikt att skapa en förvrängd eller falsk bild utav faktan och kanske denne p.g.a. eget misstycke? Detta gäller även Naturhistoriska riksmuseets hemsida, vi vet bara vem det är som har skrivit artikeln.

Wikpedia är även enligt beroendekriteriet en mycket otillförlitlig källa, då denne som har skrivit artikeln har fått sin information någonstans ifrån även då detta inte alltid anges. Beroendet utav andra källor är då stort eftersom att Wikipedia i huvudsak bygger på information ifrån andra källor. Naturhistoriska riksmuseet bygger även på andra källor som har fått sin fakta ifrån någon annan källa. Med andra ord har faktan gått i flera led, vilket leder till att tillförlitligheten minskar varje gång en ny person använder sig av faktan vilket i det långa loppet kan leda till stora förändringar rent faktamässigt.

Vi kan inte riktigt veta när ifrån studierna som all fakta kommer ifrån verkligen har gjorts. Vi kan dock vara rätt säkra på att det inte är hundra år sedan då studierna allra oftast är skriva inom loppet av fem till tio år. Arten vi studerar har med andra ord inte hunnit genomgå några märkbara fysiologiska förändringar. Vi kan alltså utgå från att artbeskrivningen om Carusius Morosus stämmer även då det gått en tid sedan studierna gjordes. Vi kan med andra ord lita på att när det står att arten omkring 10 centimeter långa så är detta det ungefärliga måttet som vi bör förvänta oss. 

Wikipedia är utifrån äkthetskriteriet en mycket opålitlig källa då man inte får veta vem det är som har skrivit artikeln, vi vet alltså inte om denna person är vad denne utger sig för att vara. Däremot har Naturhistoriska riksmuseet en forskare som är pressansvarig. Han utger sig för att vara vetenskapskomminikatör och som vetenskapskommnikatör ser han till att all forskning kommer ut till allmänheten. Då han är vetenskapsman kan det vara så att han tycker det är vetenskap att t.ex. avlägsna extrimiteter vilket kanske hade givit ett helt annat resultat om han istället hade iaktagitt när en extrimitet hade avlägsnats naturligt. Detta kan vi med andra ord inte veta - han kan alltså ha vinklat det han har skrivit till hans egen fördel för att få det att låta som ett bättre resultat.

Vi kan utifrån detta dra slutsatsen att den mest tillförlitliga källan vi har använt oss av är Naturhistoriska riksmuseets hemsida.